Återvinning, återbruk och avfall

Dekorativ bild


Avfall påverkar miljön på många sätt. Natur och ekosystem påverkas kraftigt av nedskräpning, inte minst plast som anhopas i haven. Metangaser bidrar till klimatförändringen, farliga ämnen och föroreningar kommer ut till luft, mark och vatten – och medför risk för människors hälsa.

Hanteringen av hushållsavfall är en viktig och lagstadgad uppgift för kommunerna gentemot kommuninvånarna. För att minska miljöpåverkan och öka resurseffektiviteten hanteras avfall enligt den så kallade avfallstrappan . I första hand ska mängden avfall minimeras, så att mindre mängder råvaror behöver utvinnas eller material produceras överhuvud taget. Avfall ska därefter återanvändas i så hög grad som möjligt, återvinnas för att minska uttaget av jungfruliga råvaror, och användas för energiutvinning. Deponering kommer i sista hand.

Avfall är inte bara ett miljöproblem utan medför även ekonomiska konsekvenser. Avfallet som vi genererar är nära förknippat med konsumtions- och produktions-mönster. Utmaningen är att använda avfallet som en resurs och att få bort skadliga ämnen ur kretsloppet.

Det här vill kommunen

Kommunens Miljö- och klimatstrategi innebär att Vallentuna kommun arbetar för att underlätta invånarnas och företagens möjligheter att göra hållbara val genom att:

  • underlätta för invånare och företag att minska avfallsmängderna, återvinna och göra resurseffektiva val.
  • öka insamling av matavfall och materialåtervinning.
  • stimulera återbruk och främjar kretsloppslösningar för cirkulär ekonomi.
  • verkaa för minskad nedskräpning i hela Vallentuna och ta ansvar för nedskräpning på allmänna platser.

Kommunens egna verksamhets miljöpåverkan ska minska genom att:

  • förebygga att avfall uppstår samt återanvända och återvinna för att få såväl miljömässig som ekonomisk nytta.
  • i kommunens egna verksamheter vara ett föredöme genom att källsortera, minska det osorterade avfallet och matsvinnet.
  • hantera farligt avfall så att hälsorisker och miljöpåverkan minimeras.

 

Miljöproblemet

Det avfall som vi genererar är nära förknippad med våra konsumtions- och produktionsmönster. Sverige och Europa genererar stora mängder avfall av olika slag: livsmedels- och trädgårdsavfall, bygg- och rivningsavfall, gruvavfall, industriavfall, slam, gamla tv-apparater, gamla bilar, batterier, plastpåsar, papper, sanitärt avfall, gamla kläder och gamla möbler, med mera.

Dålig avfallshantering påverkar miljön och vår hälsa. Metangaser bidrar till klimatförändringen och utsläpp av skadliga ämnen förorenar luft och vatten. Om miljöföroreningar blir kvar i kretsloppen hamnar ämnena till sist på vår middagstallrik. Vissa ekosystem, bland annat vattenmiljöer, kan påverkas kraftigt av dålig avfallshantering eller av nedskräpning. Marint skräp är ett växande problem och inte enbart av estetiska skäl. Det utgör allvarliga hot mot många marina arter som kan trassla in sig i skräpet eller äta det.

Avfall påverkar också miljön indirekt. Det avfall som inte återvinns utgör en förlust av råvaror och energi som använts under produktens produktions- och transportfaser. Miljökonsekvenserna under en produkts hela livscykel är betydligt större än de som uppkommer enbart under avfallshanteringen.

Markdeponier, som betraktas som den sista utvägen i avfallshierarkin, avger metan som är en mycket potent växthusgas som bidrar till klimatförändringen. Beroende på hur deponierna är byggda kan de eventuellt också förorena mark och vatten.

När avfallet samlats in så transporteras och behandlas det. Under transporten avges koldioxid – den vanligaste växthusgasen – och luftföroreningar, bland annat partiklar, till atmosfären.

En del av avfallet förbränns eller återvinns. Energi från avfallet kan användas för produktion av värme och elektricitet, som sedan kan ersätta den energi som produceras från kol eller andra bränslen. Energiåtervinning från avfall kan alltså bidra till att minska växthusgasutsläppen.

Återvinning och återbruk bidrar till bättre nyttjande av resurser och till att sänka växthusgasutsläppen och andra utsläpp. När prylar återanvänds eller återvunnet material ersätter nya material, behöver mindre mängder nya material utvinnas eller produceras överhuvud taget.

Källa: Europeiska miljöbyrån, EEA

 

Fakta för Vallentuna

En genomsnittlig invånare i Vallentuna slänger 454 kg hushållsavfall per år. Vid den senaste uppföljningen av avfallsplanen nådde Vallentuna kommun 10 av 24 delmål och slutsatsen var att kommunen behöver utöka insatserna för att få fler invånare att sortera mer matavfall och förpackningar. Hushållen slänger idag omkring 54 kg matavfall per person och år i restavfallet .

Insamlingen av matavfall ökar men var i senaste mätningen 19 kg per person och år och målet är 30 kg. Matavfallet som samlas in i Vallentuna kommun transporteras till en biogasanläggning i Uppsala där det återvinns genom rötning. Matavfallet blir till fordonsgas i form av biogas. Matrester innehåller mycket energi och en påse med matavfall som väger 1 kg räcker till att köra en biogasbil nästan 2 kilometer.

I Vallentuna går 37 procent av hushållsavfallet till materialåtervinning. Målet är 50 procent. Statistik för hur stor andel av hushållen som har fastighetsnära insamling av minst fem fraktioner saknas.

 

Det här gör kommunen

Läs om kommunens miljöarbete och miljöpåverkan på sidan Uppföljning av miljö och klimat.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats