Energi och fossilfrihet

Dekorativ bild

Den globala uppvärmningen pågår och växthuseffekten tilltar. Klimatförändringarna riskerar att leda till allvarliga konsekvenser för ekosystem, matproduktion, vattentillgång, hälsa, samt ökad risk för naturkatastrofer och global osäkerhet.

De totala utsläppen av växthusgaser i Vallentuna är omkring 2,5 ton per person och år. Om man räknar in vår konsumtion och utsläppen när varor produceras i andra länder, beräknas nationellt att varje person i Sverige i snitt släpper ut 10 ton växthusgaser. För att klara att hålla klimatförändringarna på en säker nivå, och nå den internationella ambitionen om max 1,5 graders uppvärmning, behöver utsläppen minska till 1 ton per person år 2050. Länsstyrelsen i Stockholms län har beräknat att koldioxidutsläppen i länet behöver minska med 16 procent varje år under perioden 2020–2040.

Hela samhället behöver bidra med kraftfulla åtgärder för att minska klimatpåverkan, i linje med Sveriges internationella åtaganden i Parisavtalet. Samhället behöver även klimatanpassas för att skydda människors hälsa och egendomar i ett förändrat klimat. Den stora utmaningen för Vallentuna är att säkra en klimatsmart samhällsutveckling och att minska klimatpåverkan från transporter och biltrafik.

Det här vill kommunen

Kommunens Miljö- och klimatstrategi innebär att Vallentuna kommun arbetar för att underlätta invånarnas och företagens möjligheter att göra hållbara val genom att:

  • arbeta aktivt för att underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan.
  • använda den fysiska planeringen för att minska samhällets klimatpåverkan och säkerställa klimatanpassning.
  • främja privatpersoners, föreningars och företags arbete med hållbara resor, omställning till fossilfrihet, energieffektivisering och produktion av förnybar energi.

Kommunens egna verksamhets miljöpåverkan ska minska genom att:

  • arbeta aktivt för att minska sin klimatpåverkan och nå visionen om noll nettoutsläpp av växthusgaser.
  • ligga i framkant med alternativa och innovativa energilösningar i planering och uppförande av bebyggelse.
  • effektivisera och minska energianvändningen löpande.
  • samtliga verksamheter ska bli fossilbränslefria.

 

Miljöproblemet

Det står klart att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Långa mätserier av både globala och regionala data visar tydligt både temperatur- och nederbördsförändringar redan idag.

Idag påverkar människan atmosfären bland annat genom utsläpp av växthusgaser som värmer klimatet. Utsläpp av andra ämnen påverkar också atmosfärens halt av partiklar vilket kan ge uppvärmning eller avkylning beroende på vilken typ av partiklar det handlar om.

Historiska, nutida och framtida utsläpp kommer att fortsätta påverka atmosfärens sammansättning och därmed klimatet under lång tid framöver. Människan påverkar också klimatet genom olika sorters markanvändning. Mer eller mindre skog, jordbruksmark och stadsbebyggelse påverkar flöden av energi och vatten mellan atmosfär och mark vilket påverkar klimatet. Människans bidrag till den pågående klimatförändringen är avsevärt större än bidraget från naturliga faktorer.

Den globala medeltemperaturen för 2013-2017 var nära 1,0 grader varmare jämfört med perioden 1850-1900 vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är minskning av tjocklek och utbredning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.

Det är svårt att direkt koppla en enskild extrem väderhändelse till pågående klimatförändring. De extrema väderhändelser eller väderförlopp som sker idag kan vara tecken på klimatförändring, men de kan också vara en del av den naturliga variationen. Klimatmodellerna visar dock att sannolikheten för flera extrema vädersituationer, så som värmeböljor, torka och översvämningar ökar i ett varmare klimat. Samtidigt minskar sannolikheten för intensiv och långvarig kyla.

Källa: SMHI

 

Fakta för Vallentuna

De totala utsläppen av växthusgaser i Vallentuna är drygt 99 400 ton per år, eller 3 ton per person. Utsläppen har halverats sedan 1990, då de totala utsläppen var nästan 198 000 ton. Notera dock att statistiken rör de utsläpp som sker inom kokmmunens gränser, och inte har med utrikes transporter eller konsumtion av varor.

I Vallentuna använder vi drygt 500 000 MWh energi per år. Omkring 44 procent används för transporter och 34 procent i bostäder och fritidshus. Uppvärmning av bostäder och lokaler släpper ut knappt 4 300 ton växthusgaser per år. En kraftig minskning har skett sedan år 1990, då uppvärmning stod för utsläpp om över 50 000 ton växthusgaser.

Mer än hälften av utsläppen i Vallentuna kommer från transporter ‒ 1,77 ton per invånare eller totalt drygt 60 300 ton växthusgaser för år 2019, varav drygt 40 750 ton från personbilar. Bensin och diesel är fortfarande de absolut vanligaste bränsletyperna för privata fordon.

I Vallentuna finns 477 personbilar per 1 000 invånare. År 2021 var 16 334 personbilar i trafik i kommunen. Antalet personbilar har ökat med drygt 17 procent sedan 2010. Bensinbilarna har minskat från 83 till 56 procent och dieselbilarna ökat från 11 till 34 procent. Elbilar, elhybrider och laddhybrider utgjorde år 2018 knappt 4 procent, samt etanol och gas drygt 5 procent. Körsträckan i bil per person och år har legat på en relativt stadig nivå de senaste decennierna och var 674 mil per invånare år 2017, en mil över rikssnittet

Av Vallentunabornas resor en vardag sker 70 procent med bil, 10 procent är gång och cykel och 19 procent åker med kollektivtrafiken. Nuläget är att antalet resor med kollektivtrafiken i förhållande till invånarantalet ligger på en stadig nivå om 11 000 påstigningar per dag.

 

Det här gör kommunen

Läs mer om kommunens miljöarbete och miljöpåverkan på sidan Uppföljning av miljö och klimat.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats