Året i korthet
Återbruk, återvinning och avfall
Obligatorisk matavfallsinsamling för småhus har införts. Systematiskt arbete för att möjliggöra för kommunala verksamheter att införa källsortering pågår. Utrustning för källsortering har köpts in till skolor, förskolor och socialförvaltningens verksamheter.
Energi och fossilfrihet
Energiförbrukningen för uppvärmning i kommunens fastigheter minskar kontinuerligt. Andelen miljöfordon ökar. Kollektivtrafiken utvecklas, infartsparkeringar och gång- och cykelvägar utökas. Energi- och klimatrådgivningen har marknadsförts och intresset ökar.
Kemikalier och plast
Kommunens kemikalieplan slutrapporteras i miljöredovisningen. Arbetet enligt kommunens rutin för kemikaliehantering och med kemikaliesmart förskola fortsätter. Granulatfälla har installerats på Vallentuna IP för att minimera spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner.
Natur och landskap
Analys av ekosystemtjänster har arbetats fram för att ge underlag till fysisk planering. Kommunen har genomfört en rad aktiviteter under Friluftslivets år 2021. Den digitala friluftsguiden Naturkartan utvecklas med mer information och audioguider. Förstudie för att etablera skolskogar har startat.
Vatten och övergödning
Blåplan för Vallentuna har antagits av fullmäktige och kommunens funktion för vattensamordnare har etablerats på heltid. Flera vattenvårdsprojekt pågår, bland annat muddring av sediment i Vallentunasjön, restaurering av Gävsjön och etablering av Våtmarksparken.
Hållbar konsumtion och upphandling
CEUpp-gruppen för Cirkulär Ekonomi i Upphandling har jobbat fram en lathund för att stärka arbetet med miljökrav i upphandlingar. Projekten Vallentuna matmarknad och ExplorEAT utvecklar skolmåltidens koppling till lärande om hållbar utveckling.
Miljömedvetenhet, kommunikation och utbildning
Hållbarhetsprogram tas fram i större projekt och hållbarhetsbedömningar för detaljplaner. Riktlinjer kring miljö i markanvisningsavtal har börjat tas fram. Flera kulturarrangemang och projekt kopplade till miljö och klimat har genomförts. Personal inom kultur och fritid har utbildats i naturvägledning.
Vallentunas systematiska miljöarbete
Miljö ska ingå i ordinarie styrning och planering. Ett brett och systematiskt miljöarbete har etablerats inom hela kommunen. Arbetet har stöd av kommunens miljöledningssystem som är certifierat enligt standarden ISO 14001. Miljö- och klimatstrategins inriktningar ger underlag till nämndernas årliga mål och förvaltningarnas planering av verksamheten. Med stöd av strategin finns ett ökande fokus på verksamheternas viktiga indirekta miljöpåverkan, där kommunen på olika sätt påverkar andra aktörer.
Styrning och verksamhetsplanering
Miljöfrågor ingår i olika kommunala verksamheter via två principiella spår:
- Målstyrda aktiviteter som följer av kommunplanens och nämndernas mål och syftar till att utveckla miljöarbetet och nå kommunens miljömål.
- Kvalitets- eller "rutinarbete" som följer av lagstiftning och ska fungera löpande.
Vallentuna kommun har genom lagstiftningen och kommunens olika egna styrdokument erforderlig styrning och tillräckliga underlag för miljöåtgärder. Det finns utmaningar i att verkställa de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige eller nämnd antagit i de olika styrdokumenten.
Nämnderna formulerar med utgångspunkt kommunplanens mål om hållbar utveckling sina egna mål för nämnden, prioriteringar och nyckeltal/indikatorer i de årliga verksamhetsplanerna. Nämndernas verksamhetsplaner är tydligt styrande för förvaltningarna. Det finns dock risk att nämnderna och förvaltningarna inte fångar upp de uppgifter som beslutats i andra styrdokument än kommunplanen. För att bland annat stärka den gröna tråden lyfter Kommunplan 2022-2024 fram de styrdokument som är särskilt relevanta för respektive mål.
Samarbetet mellan nämnder och mellan förvaltningarna, inför planering av ett nytt verksamhetsår, kan med fördel stärkas. Ett ökat samarbete skulle underlätta gemensamma prioriteringar på kort och längre sikt och en skapa bättre planering av personalresurser.
Kvalitetsarbetet inom miljöledningssystemet
Under året har arbete startat för att ta fram gemensamma stöd och verktyg för de verksamheter som omfattas av egenkontroll enligt miljöbalken. Egenkontrollen handlar om att säkerställa att verksamheten följer lagstiftningens miljö- och hälsoskyddskrav kring:
- fukt
- mögel
- radon
- ventilation
- avfallshantering
- städning
- kemikaliehantering
- annat som kan påverka hälsan och miljön negativt
Bland annat ska alla förskolor och skolor bedriva egenkontroll.
Poängen med egenkontroll enligt miljöbalken är eliminera risker för miljö och hälsa genom att ständigt förbättra och utveckla verksamheten. I dagsläget är egenkontrollen överlag både alltför otydlig och omfattande, i synnerhet i relation till alla andra kontroller som förskolor och skolor är skyldiga att göra. Istället för att integrera egenkontrollen i löpande arbete och nyttja den som ett utvärderande verktyg för förbättringar, handlar det i många fall om att verksamheterna bockar av administrativa krav i samband med tillsynsmyndighetens besök. Arbetet med att centralt i kommunen underlätta verksamheternas egenkontroll fortsätter.
Vad gäller kvalitetsarbetet finns det anledning att se över styrning och verksamhetsstödssystem för miljöfrågorna.
Det finns många paralleller mellan:
- Kommunens internkontroll.
- Systematiskt arbetsmiljöarbete.
- Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS samt för skola och förskola.
- Egenkontroll enigt miljöbalken.
- Kontroller som ska göras eller rutiner som ska följas till följd av speciallagstiftning på miljöområdet.
Samtliga dessa processer syftar till att säkerställa att verksamheten följer lagstiftning och arbetar med ständiga förbättringar.
Processerna bör kunna samordnas bättre i syfte att underlätta administrationen samt öka effektiviteten och kvaliteten i verksamheterna. Till exempel finns frågor som rör hantering av kemikalier med i såväl arbetsmiljöarbetet som i egenkontroll enligt miljöbalken och tas även upp i internkontrollen. I sammanhanget bör även utredas hur ansvaret för olika lagkrav och kontroller kan fördelas på olika kommunala funktioner. Till exempel hur rektor respektive fastighetsvärden ska svara för egenkontrollens fastighetsrelaterade krav.
Revision och utvärdering
Vallentuna kommun behåller certifieringen enligt ISO 14001. Revision och så kallad omcertifiering av kommunens miljöledningsarbete enligt ISO 14001 genomfördes av Svensk Certifiering AB i april. Miljörevisionen resulterade i ett femtiotal positiva iakttagelser, sex förbättringsförslag samt två avvikelser. Den första avvikelsen pekar på bristande förutsättningar för källsortering i kommunens verksamheter. Det har lyfts fram i tidigare externa och interna miljörevisioner. (Se avsnittet Återvinning, återbruk och avfall).
Den andra avvikelsen handlar om genomförandet av ledningens genomgång. Den har under det senaste året inte genomförts fullt ut enligt standardens krav på frågor som ska beaktas. Ambitionen att integrera miljöledning i ledningsgruppens ordinarie möten har nackdelen att ledningen tvingats nedprioritera miljöledningsfrågor då andra akuta ärenden med kort varsel tagits in på agendan. Då kommunens verksamheter är mycket heterogena är det även en utmaning att adressera frågor som är strategiskt relevanta för alla förvaltningar. Det har även funnits brister vad gäller årshjul och arbetssätt för beredning av ledningsgruppens möten generellt. Som ett resultat har ledningens genomgång kort lyft de högst prioriterade och aktuella frågorna i kommunens miljöarbete och inte fullt ut haft den utvärderande funktion av det systematiska miljöledningsarbetet som standarden medför.
I rankningen av Sveriges miljöbästa kommun hamnade Vallentuna på plats 53. I jämförelse med andra kommuner med 30 000-40 000 invånare tar Vallentuna plats 4 av 22.Rankningen täcker hela miljöområdet och varierar från år till år, varför kommuner i viss mån kan stiga eller dala i rankningen mellan åren. Vallentuna kommun har dock tydligt förbättrat resultatet från plats 233 år 2016. Resultatet speglar det breda och systematiska miljöarbete som de senaste åren etablerats inom hela kommunen. Rankningen belyser områden där kommunen kan förbättra arbetet, i jämförelse med andra kommuner. För Vallentunas del är viktiga förbättringsområden att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra insamlingen av matavfall.
Återvinning, återbruk och avfall
Nyckeltal
|
2017
|
2018
|
2019
|
2020
|
2021
|
Andel kommunala enheter med källsortering
|
36 %
|
38 %
|
40 %
|
52 %
|
51 %
|
Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, andel
|
29 %
|
31 % |
33 %
|
32 %
|
32 %
|
Kommunens egen miljöpåverkan ska minska
Bedömningen är att arbetet fortskrider i positiv ritning mot målet. Avfallsplan 2021-2032, som beslutades i kommunfullmäktige hösten 2020, ger god styrning och vägledning för kommunens egna verksamheter. I enlighet med miljöbalken och avfallsplanen verkar kommunen för att få invånarna att minska sitt avfall och att källsortera och det är därför angeläget att kommunens eget avfallsarbete fungerar föredömligt.
Drygt hälften av kommunens verksamheter källsorterar (se nyckeltal). Andelen har ökat något de senaste åren men är inte tillräcklig, i synnerhet som några verksamheter sorterar en eller ett fåtal fraktioner. Verksamheterna har olika förutsättningar att källsortera. Bland utmaningarna finns brist på utrymme i soprum såväl som svårigheter att placera kärl inne i lokalerna. Systematiskt arbete för att möjliggöra för kommunala verksamheter att införa källsortering pågår. En arbetsgrupp har arbetat fram förslag till lösningar för att åstadkomma källsortering och korrekt hantering av farligt avfall för alla kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har finansierat inköp av utrustning för källsortering till prioriterade verksamheter som skolor. En gemensam avfallsaktivitet som anpassas till respektive verksamhet har diskuterats fram med kommunens miljöombud och beslutats i kommunens ledningsgrupp. Syftet är att kommunens alla verksamheter ska bidra till att nå målen i Avfallsplan 2021-2032.
Matsvinnet i Vallentunas offentliga måltider var 50,5 gram mat per matgäst under 2021. Det är lägre än Livsmedelsverkets medianvärde för förskola och skola i Sverige. För att ge storköken verktyg att ytterligare kunna minska på matsvinnet har möjligheten att sälja matlådor till pedagoger utretts. Personal ska kunna köpa mat som inte gått åt i serveringen.
Sedan sommaren 2019 har kommunen avtal med ett externt företag för återbruk och återvinning av IT-utrustning. Under 2021 beräknas detta har minskat miljöpåverkan med drygt 21,6 ton CO2. En viktig aspekt, även om statistik över mängder saknas, är även att mineraler och sällsynta jordartsmetaller kan återanvändas i nya produkter. Återbruk av IT-utrustning har därtill ekonomiska fördelar för kommunen.
Invånarnas och företagens möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka
Avfallsarbetet har fått ökad kraft under året men bedömningen är att det är lång väg kvar till måluppfyllelse, vilket baseras på jämförelse med avfallshanteringen i andra kommuner. Insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av hushållsavfall är en viktig och lagstadgad uppgift för kommunerna. Avfallsplan 2021-2032 innehåller mål och handlingsplan som ska främja omställningen till cirkulära system.
Vallentuna har en stor andel småhus och barnfamiljer, vilket generellt sett leder till relativt mycket avfall. Totala mängderna avfall minskade med 27 kg per invånare, från 489 kg år 2020 till 462 kg år 2021, vilket är samma nivå som år 2019. Främst var mängderna grovavfall ovanligt höga under pandemins första år 2020.
Under 2021 införde Vallentuna kommun obligatoriskt matavfallsinsamling från enbostadshus. Insamlingen av matavfall från hushållen har under året ökat till cirka 32 procent, och närmar sig avfallsplanens mål om 50 procent återvinning av matavfallet.
Andelen hushållsavfall som återvinns ligger på en jämn och relativt låg nivå de senaste åren (se nyckeltal). I jämförelse med Sveriges övriga kommuner visar Vallentuna svaga resultat. Vallentunas låga grad av återvinning kan inte enkelt förklaras av demografiska och geografiska förhållanden. Vallentuna bör göra en analys av jämförbara kommuner i syfte att identifiera framgångsrika åtgärder. Till exempel ligger flera små skånska kommuner på en återvinningsgrad över 50 procent.
I Avfall Sveriges senaste kommunindex hamnar Vallentuna på plats 139 gällande bästa avfallsverksamhet och på plats 153 i miljöindex.
Prognosen på några års sikt är att mängderna restavfall ska kunna minska betydligt då andelarna som återvinns bör kunna öka. SÖRAB arbetar med att etablera Vallentuna Returpark som kommer underlätta återvinning och återbruk för invånarna. Återvinningsstationer som driftas av Förpackningsinsamlingen finns i alla kommunens tätorter och runt om i Vallentuna tätort. Fastighetsnära insamling av förpackningsavfall ska införas nationellt.
Våren 2021 deltog rekordmånga i Vallentunas skräpplockardagar - 4 500 skräphjältar från 40 skolor och förskolor hjälptes åt och plockade skräp som andra slängt. I Håll Sverige Rents kommunindex behöll kommunen plats 14 av 290 kommuner.
Energi och fossilfrihet
Nyckeltal
|
2017
|
2018
|
2019
|
2020
|
2021
|
Energiförbrukning för uppvärmning, graddagskorrigerad förbrukning, kWh/m2
|
104,2 |
104,3
|
96,8
|
94,1
|
92,1
|
Energiförbrukning ishallar (MWh)
|
-
|
2 032
|
2 190
|
1 729
|
1 699
|
Koldioxidutsläpp kommunens bilar, gram per körd km
|
103
|
98
|
96,2
|
101,9 |
103,4 |
Körsträcka (km)
|
625 696
|
645 539
|
694 713
|
720 881 |
787 254 |
Miljöbilar i kommunorganisation, andel (%)
|
51
|
48
|
47
|
59 |
61 |
Antal utlåningstillfällen med cykelpool
|
- |
-
|
27 |
7 |
14 |
Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv.
|
674 |
674
|
649 |
608 |
- |
Utsläpp av växthusgaser, ton CO2-ekv/inv.
|
3,034
|
3,18
|
3,01
|
-
|
-
|
Kommunens egen miljöpåverkan ska minska
Den sammantagna bedömningen är att verksamheternas klimatpåverkan inte minskar tillräckligt. Verksamheternas klimatpåverkan totalt sett är svår att följa upp. Energiförbrukningen minskar, vilket är positivt, men kommunen har ingen egen produktion av förnybar energi. Vad gäller körsträckor och utsläpp från kommunens egna fordon, vilket är en viktig miljöaspekt för kommunen, är utvecklingen bekymmersam.
Fastighetsavdelningen arbetar systematiskt med energieffektivisering och energibesparingar i kommunens fastigheter. Energiförbrukningen för uppvärmning i kommunensfastigheter minskar kontinuerligt. Det beror dels på energiåtgärder som har vidtagits i kommunens anläggningar och dels på nybyggnation av mer energisnåla byggnader. Den graddagskorrigerade förbrukningen har minskat med 14,2 procent från 107,4 kWh/m2 år 2016.
Konvertering från elpanna till bergvärme har skett i en förskola och på två skolor har termograferingar skett för att analysera fastigheternas klimatskal och hitta energiläckage. På den ena skolan skedde sedan tilläggsisolering. I samband med att kylrum i en skolfastighet renoveras så konverteras systemet till att kylas med koldioxid och överskottsvärmen vid produktionen av kyla återvinns. Belysningsarmaturer med lysrör byts successivt ut till mer energieffektiva LED armaturer. Under 2021 har förvaltningarna samverkat för att spara värme och energi genom att anpassa och minska drifttiderna för ventilation i samband med lov och andra tider som lokalerna står tomma.
Vallentuna kommun deltar i det regionala projektet Fossilfritt 2030. Projektet inkluderar stöd för omställning till fossilfri fordonsflotta och utveckling av infrastruktur för förnybara drivmedel. Arbete med behovsinventering och utveckling av laddplatser för kommunens verksamheter har inletts. Utredning av etablering av tankställe för biogas och eventuellt vätgas i Vallentuna gick in i slutfas i slutet av året. Rapporten har ännu inte färdigställts men utredningens slutsats är att kommunen saknar den volym på fordonsflotta och upphandlade transporter som krävs för att en kommersiell aktör ska vara intresserad av att etablera tankställe för biogas.
Kommunens transportmiljöpool togs i drift under 2020. Transportmiljöpoolen förväntas öka andelen miljövänliga transportslag inklusive cykel, öka driftsgraden av miljöklassade fordon och på sikt minska fordonsflottans storlek. Tjänstecyklarna har använts sparsamt de senaste åren. Med största sannolikhet för att många medarbetare arbetat på distans under pandemin.
Andelen miljöklassade fordon var vid årets slut 61 procent. Kommunen har sex rena elbilar i drift i verksamheten. I satsningen Sveriges kvalitetskommun 2020 införskaffade kommunen ett antal gasfordon och bensin-gas-hybrider, men alla kan ännu inte köras på biogas då tankställe för biogas saknas i kommunen. Fordonsansvarig handläggare har under året drivit på kommunens drivmedelsleverantör för att kommunen ska få möjlighet tanka förnybar diesel som sänker växthusgasutsläppen markant jämfört med vanlig diesel. Pump för HVO100 kommer etableras inom en snar framtid.
Körsträckorna och utsläppen från kommunens tjänsteresor med bil ökade 2021 (se nyckeltal). Socialförvaltningen och främst hemtjänsten står för merparten av bilkörningen. Ökningen beror på den extraordinära situationen under pandemin. Den har bland annat inneburit att vissa verksamheter har fått stänga och personal istället har åkt ut till kunder samt att socialförvaltningens kundunderlag ökat under året. och Nämndens kundunderlag har också ökat under året.
Invånarnas och företagens möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka
De totala utsläppen minskar och utvecklingen mot målet går i rätt riktning. Takten är dock blygsam och för utsläpp från transporter, som är den största utmaningen, syns ingen minskning det senaste decenniet. Kommunen har begränsad rådighet vad gäller att driva på omställningen till fossilfria energislag och minska klimatutsläppen från hushåll och företag.
Utsläppen av växthusgaser i Vallentuna ligger på drygt 3 ton per person och år (Figur 4). Det är lägre än rikssnittet, till stor del beroende på avsaknaden av industrier och dylika större enskilda utsläppskällor. Samtidigt visar nationella beräkningar att invånarnas totala utsläpp inräknat konsumtion och utrikesresor är omkring 9 ton per person och år. För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader bör de totala utsläppen minska till i genomsnitt 1 ton per person och år till 2050.
Omkring hälften av utsläppen kommer från transporter och merparten från personbilar. I länet tillhör Vallentuna en handfull kommuner där utsläppen från transporter visat ökningar de senaste åren. I flera kommuner i Stockholms län tycks utsläppen från transporter minska, om än i blygsam takt i de flesta fall. Under pandemin år 2020 minskade invånarnas körsträckor, sannolikt kopplat till att många arbetat hemifrån.
År 2021 översteg antalet nyregistrerade elbilar för första gången antalet nyregistrerade bensinbilar i Vallentuna (Figur 5). Personbilsflottan i Vallentuna omfattar drygt 16 000 fordon och omställningen till fossilfria drivmedel tar dock tid. De fossila drivmedlen dominerar fortfarande i beståndet. Vid årsskiftet 2021/2022 var 85 procent bensin- eller dieselbilar, 8 procent var ladd- eller elhybrider, och 3 procent rena elbilar.
Vallentuna kommun arbetar aktivt för att kollektivtrafiken ska utvecklas till ett än mer attraktivt färdsätt. Det sker bland annat genom att utveckla Roslagsbanan, nya stombussträckor och förberedelser inför försök med anropsstyrd busstrafik i delar av kommunen. För att öka pendling inom kollektivtrafiken kommer infartsparkeringar att anläggas vid Ormsta station och vid Lindholmens station. Utredning pågår för att anlägga en ny cykelparkering i Kragstalund.
Satsningar på gång- och cykelvägar och cykelparkeringar utgår från prioriteringar av säkra skolvägar och cykelpendling. Längs väg 268 planeras gång- och cykelväg, som kommunen arbetar för att den ska nå hela vägen till Vallentuna tätort. Första etappen av gång- och cykelväg mellan Karby/Brottby och Össeby Garns kyrka har färdigställts. Detaljprojektering för en gång- och cykelväg norr om Lindholmen har tagits fram.
Energi- och klimatrådgivningen (EKR), som finansieras med bidrag från Energimyndigheten, har fått en nystart under 2021. Vallentuna kommun trädde in i nytt kluster och delar på två heltidstjänster för rådgivningen med bland andra Täby och Österåker. Kommunikation, seminarier och rådgivning har skett löpande under året. En kampanj för att sprida kännedom om tjänsten skedde under slutet av året med annonsering om EKR i lokaltidningar och på digitala annonstavlor i Vallentuna centrum. Tillsammans med vinterns höga elpriser har det medfört en ökande trend för antalet rådgivningar, med ett tiotal rådgivningar under hösten, främst till privatpersoner.
Kemikalier och plast
Kommunens egen miljöpåverkan ska minska
Bedömningen är att målsättningen är uppnådd vad gäller kemiska produkter , medan arbetet med kemikalier i varor och material behöver ta ny fart efter pandemin.
De verksamheter som använder kemikalier arbetar systematiskt med att minska risker för miljö och hälsa, i enlighet med kommunens kemikalierutin. Kommunen ställer kemikaliekrav i upphandlingar och vid byggnationer och renoveringar använder kommunen verktyget Byggvarubedömningen. Förskolorna arbetar med Kemikaliesmart förskola. Kemikaliearbetet sammanfattas nedan om Kemikalieplanen 2018-2020.
Kommunen arbetar föredömligt för att minska spridningen av mikroplast från konstgräsplaner. Under året har en granulatfälla installerats i dagvattnet på Vallentuna IP för att minimera spridningen av mikroplaster. Mindre grusplaner anläggs successivt med återbrukat konstgräs som fylls med sand istället för granulat för att minimera mängden mikroplaster.
Under pandemiåren har behovet av hygienmaterial ökat och det har inte alltid varit möjligt att ersätta plast eller ens köpa in de miljövänligaste alternativen, då efterfrågan varit mycket hög i samhället. De initiativ som tidigare togs för att minska förbrukningen av plast och engångsartiklar kan återupptas när läget normaliseras.
Invånarnas och företagens möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka
Bedömningen är att lång väg kvarstår innan målet är uppnått, i synnerhet vad gäller arbetet med förorenade områden och medvetenhet om kemikalier och plast. Kommunen bedriver rådgivning och tillsyn enligt miljöbalken på miljöfarliga verksamheter som bland annat syftar till att minska kemikalieanvändningen och säkerställa en korrekt hantering av kemikalier och avfall. Under 2021 har färre planerade tillsynsbesök genomförts på grund av coronapandemin.
Vallentuna kommuns kemikalieplan 2018-2020
Syftet med kemikalieplanen var att styra verksamheten mot ökad medvetenhet om kemikalier, minskad användning av kemikalier, utfasning av farliga kemikalier och minskade utsläpp av kemikalier. Ambitionen var att kemikalieplanen skulle ge underlag till nämndernas verksamhetsplaner och på så sätt stärka kemikaliefrågorna i planering, löpande arbete och uppföljning. Utfallet varierar mellan förvaltningarna. Resultaten av kemikalieplanen är i korthet:
- Ställa kemikaliekrav i upphandling och inköp
Upphandlingsprocessen har stärkts med ett obligatoriskt moment kring miljökrav. En lathund stöder upphandlande verksamhet i att formulera och följa upp bland annat kemikaliekrav och krav kring miljömärkningar. Kompetensutveckling av medarbetare kring miljökrav sker återkommande med seminarier och workshops. Ett digitalt beställningssystem – webbshop – har införts i kommunen där det finns möjlighet att filtrera fram miljömärkta produkter.
- Hantera kemikalier klokt
Kemikalierutinen har implementerats bland annat via kommunens internkontroll och de verksamheter som använder kemikalieprodukter arbetar systematiskt med att minska risker för miljö och hälsa. Kommungemensamt arbete med stöd för egenkontroll enligt miljöbalken pågår, vilket bland annat inkluderar att samordna kemikaliefrågor mellan det systematiska arbetsmiljöarbetet och egenkontroll enligt miljöbalken.
- Satsa på kemikaliesmart förskola och skola
Övergripande handlings- och investeringsplan och förvaltningsövergripande samverkan för att arbeta systematiskt i med utfasning av eventuella farliga ämnen i fastigheter har inte tagits fram. Samtliga förskoleområden arbetar med kemikaliefrågan. Webbutbildningen Kemikaliesmart förskola, som med fördel genomförs i grupp, har resulterat i egna handlingsplaner på ett antal förskolor. Flera förskolor har sett över sina inköp och material i lärmiljöerna med avseende på kemikalier.
- Bygg och renovera kemikaliesnålt
Kommunen använder verktyget Byggvarubedömningen för att säkerställa såväl aktuell kompetens som hållbarhetsbedömda material och varor. Nytto- och kostnadsanalys för kravställande enligt standard för miljöbyggnad har inte tagits fram. Material som innehåller farliga ämnen byts ut när underhållsåtgärder utförs i kommunens fastigheter. Arbete pågår med att ta fram riktlinjer för hållbart byggande där markanvisning ingår.
- Hantera avfall och farligt avfall korrekt
Träget arbete pågår för att se till att alla kommunens verksamheter har förutsättningar att sortera avfall, hantera farligt avfall korrekt och återvinna elektronik- och elavfall. IT-utrustning utom telefoner samlas in central för återbruk och återvinning. Kärl för farligt avfall har köpts in till kommunens verksamheter, inte minst till skolor. Rutiner för hantering och bortskaffande av farligt avfall är inom kort redo att implementeras. Arbete med cirkulär hantering av bygg- och rivningsavfall är påbörjat i enlighet med kommunens avfallsplan och dess periodmål till år 2023.
Natur och landskap
Kommunens egen miljöpåverkan ska minska
Den sammantagna bedömningen är att målsättningen är på god väg att nås. Samtidigt krävs att kommunen kontinuerligt upprätthåller god hänsyn så att natur- och kulturmiljövärden inte går förlorade.
Hänsyn till natur och ekosystemtjänster är en viktig aspekt i fysisk planering. En omfattande analys av ekosystemtjänster i kommunen har genomförts, för att ge möjlighet att ta hänsyn till ekosystemtjänster i kommunens lokala planering och beslut. Analysen ger underlag för bland annat pågående och kommande fördjupade översiktsplaner, detaljplaner och exploateringar. Analysen är kommunövergripande och ger ett strategiskt underlag över områdens förutsättningar att leverera eller inte leverera en mängd olika ekosystemtjänster. Med analysen är det möjligt att dra översiktliga slutsatser för större områden samt till vilka tjänster fördjupande studier för exempelvis detaljplaner bör fokusera på.
En utredning av hur kommunen kan ställa miljömässiga krav på arrendatorer av kommunens mark landade i att den arrendator som ger bäst miljöpåverkan tilldelas arrendet när det finns flera intressenter. Vilka miljöaspekter som bedöms beror på arrendets karaktär och kan handla om åtaganden som gagnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster eller till exempel mockning av hagar.
Flera förvaltningar har samverkat i kommunens satsning på Friluftslivets år 2021 (se nedan).
Invånarnas och företagens möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka
Utvecklingen mot målet har varit mycket positiv under året, beroende dels på kommunens aktiva genomförande av Friluftslivets år och dels på att utövandet av friluftsliv och vistelse i natur ökat betydligt under pandemin. Synergierna mellan kommunens satsning på fysisk aktivitet i skolorna och naturpedagogik tas omhand och stärks.
Kommunen genomförde flera aktiviteter och kommunikationsinsatser kopplade till den nationella kampanjen Friluftslivets år 2021 (se nedan). Skyltar om allemansrätten och påsholkar från Håll Sverige Rent har monterats vid välbesökta områden och rastplatser. Promenadstråket runt Vallentunasjön har under sommaren fått en första upprustning längs den östra sidan med bland annat spång, nytt grus och slyröjning.
Kommunen har utökat informationen på webbsidor och utvecklat den digitala friluftsguiden Naturkartan med turtips, naturområden, friluftsaktiviteter och besöksvärda platser. Kommunen har deltagit i pilotprojekt för audioguider via Naturkartan-appen och nu finns tillgängliga audioguider längs med Pilgrimslederna som informerar om både natur- och kulturmiljön. En guide för 4,5 km kanotpaddling längs Långhundraleden har tagits fram och publicerats i Naturkartan.
Kommunen fick statligt bidrag från lokala naturvårdssatsningen, LONA, för:
- Utveckling av skolskogar vid kommunens grundskolor.
- Förstudier och projektering av friluftsområde i Gävsjödalen.
- Öppna upp naturcentrum i Örstastugan vid Angarnssjöängen.
Arbete med förstudie för Gävsjödalen startade i slutet av året. Dialog förs med Länsstyrelsen som förvaltar den statligt ägda Örstastugan för att kunna genomföra erforderliga renoveringar. Kommunen planerar att etablera naturskoleverksamhet i stugan. Under hösten sökte kommunen LONA-bidrag för att tillsammans med fem andra kommuner utveckla Roslagsleden.
Skolskogar är en fortsättning på det utvecklingsarbete som läsåret 2019-2020 startade mellan flera förvaltningar. Syftet är att stärka arbetet med miljö, natur, friluftsliv och fysisk aktivitet i grundskolan. Projektet skolskogar ska möjliggöra praktisk tillämpning av den kompetensutveckling i friluftsliv och utomhuspedagogik som kommunens fritidspersonal genomgått under föregående läsår i projektet "Naturpedagogik på Vallentunas fritids". En förstudie till skolskogar inleddes under hösten 2021 för att utreda nästa mer omfattande steg med etablering av skolskogar, vilket innebär att material tas fram så att närnaturen kan användas i undervisningen i olika skolämnen.
Metoden med betande får för att bekämpa den invasiva växten jätteloka har fortsatt under året.
Friluftslivets år 2021
Under 2021 genomförde Svenskt Friluftsliv med stöd från Naturvårdsverket och tillsammans med över 300 aktörer det nationella projektet Friluftslivets år. Projektet syftade till att få fler människor att prova friluftsliv och långsiktigt fortsätta. Syftet var även att öka medvetenheten om friluftslivets värden och allemansrätten.
Vallentuna kommun uppmärksammade projektets olika teman varje månad, framförallt i sociala medier. Friluftslivets värden har varit i fokus internt i flera projekt, särskilt inom kulturnämndens verksamheter men också skolan. I tät samverkan med föreningslivet arrangerades många olika aktiviteter under året, inte minst under april månad under parollen Hela Sveriges Friluftsdag – varje dag! Under den nationella slutkonferensen i december medverkade Vallentuna kommun vid Håll Sverige Rents seminarium "10 tips som minskade skräpet i naturen 2021."
Vattenkvalitet och övergödning
Nyckeltal
|
2017
|
2018
|
2019
|
2020
|
2021
|
Tillsyn avlopp, antal
|
-
|
194
|
78
|
175 |
160
|
Avlopp med åtgärdskrav, antal
|
-
|
- |
- |
- |
86
|
Kommunens egen miljöpåverkan ska minska och Invånarnas och företagens möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka
Bedömningen är att kommunens vattenvårdsarbete utvecklas mycket positivt i riktning mot målsättningarna. Det kommer dock ta lång tid innan det går att se tydliga effekter i miljötillståndet i sjöar och vattendrag. Därtill har kommunen begränsad rådighet kring att genomföra vattenvårdsåtgärder och den samverkan med markägare och verksamhetsutövare som börjat etableras behöver ges fortsatt prioritet.
Blåplan för Vallentuna kommun antogs av fullmäktige i januari 2021. En av de stora utmaningarna för Vallentuna är övergödning. En viktig del av kommunernas beting i vattenförvaltningen är miljöavdelningens tillsyn på enskilda avlopp, hästgårdar och lantbruk. Under början av 2021 inleddes tillsynsarbetet med att enkäter skickades ut till fastighetsägare för att få reda på status på avlopp, varpå 160 platsbesök genomfördes. Tillsyn på hästgårdar och lantbruk har genomförts som planerat och kommunen har deltagit i Jordbruksverkets projekt kring hästgårdstillsyn för 2021. Den relativt höga andelen avlopp med åtgärdskrav visar att den tillsyn som bedrivs är nödvändig och leder till faktiska förbättringar genom att fel hittas och åtgärdas.
Vallentuna kommun beviljades under våren bidrag för samtliga fem vattenvårdsprojekt som kommunen ansökt om:
- Vallentunasjön lågflödesmuddring
- Snapptunaån
- Fortsatt utredning och samverkan för vattenvård i Åkerströmmen
- Lokala åtgärder för hästgödsel vid Vallentuna ridskola
- Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet för restaurering av Gävsjön
Åtgärdsförslag för restaurering av Gävsjön (Figur 6) har tagits fram och diskuterats med intresseföreningar. Vidare arbete med ansökan om tillstånd för vattenverksamhet startade under senhösten.
Inom Åkerströmmens vattenvårdssamverkan fortsatte arbetet att möjliggöra åtgärder under året. Vallentuna kommun månar om samverkan med markägare och markavvattningsföretag. Kommunen har initierat arbete med att i fält bedöma hur dräneringen fungerar. Därtill har mätutrustning hyrts in som mäter vattenflödet i Holmbroån. Kommunen ordnade ett vattendialogmöte i mars och flera informationsinsatser om strukturkalkning har genomförts. Inom Oxunda vattensamverkan pågår exempelvis arbete med att ta fram en åtgärdsstrategi för att minska övergödningseffekter från hästhållning.
I Vallentunasjön resulterade årets reduktionsfiske i 12 ton vitfisk. Vallentuna och Täby kommun har med bidrag från Baltic Sea Action Plan Fund köpt in utrustning för lågflödes-muddring av bottensediment. Sediment började bärgas under augusti. Förberedelser pågår för tvåstegsdiken och dagvattendamm i Snapptunaån samt för att testa urskiljning av sediment från E.ONs sjövärmeverk, i syfte att minska tillförseln av näringsämnen.
Arbetet med Våtmarksparken har tagit fart under året då projektering upphandlats och startat. Våtmarksparken ska främst omhänderta dagvatten från centrala Vallentuna men även rena del av åvattnet från Ormstaån. Planen är att anlägga tre separata dammar med växtlighet som syftar till såväl rening som till att gynna biologisk mångfald och att öka rekreationsvärdet i det tätortsnära naturreservatet Björkby-Kyrkviken. Under året har kommunen ansökt om dispens från reservatsföreskrifterna för Våtmarksparken.
Fett- respektive oljeavskiljare har installerats på tre förskolor och på gymnasiet. Syftet med dessa är att inte fett och olja ska följa med ut i avloppsvattnet och störa processen i reningsverket. Planering pågår för utbyggnad av fettavskiljare i alla kommunala lokaler med större kök.
Hållbar konsumtion och upphandling
Nyckeltal
|
2017
|
2018
|
2019
|
2020
|
2021
|
Andel lokala, svenska livsmedel i livsmedelsinköp till offentliga måltiden (%)
|
-
|
- |
- |
- |
37,9
|
Skolmatens klimatpåverkan per kilogram livsmedel (kg CO2e)
|
-
|
-
|
-
|
1,6
|
1,9
|
Kommunens egen miljöpåverkan ska minska
Upphandling är ett viktigt styrmedel för miljö och ett effektivt instrument för att uppnå miljömål och bidra till hållbar produktion och konsumtion i samhället. Bedömningen är att miljöhänsynen vid upphandlingar och inköp ökar successivt.
Kommunen fortsätter arbetet med att stödja kravställande i upphandling och miljömedvetenhet vid inköp. En grupp med representanter från samtliga förvaltningar – CEUpp-gruppen för cirkulär ekonomi i upphandling – formerades i slutet av 2020 för att stötta beställarna att formulera miljökrav. Under 2021 har gruppen erhållit kompetensutveckling och samarbetat för att utveckla miljöhänsynen i upphandlingar. En lathund för miljökrav i upphandling lanserades internt under våren och har nu börjat etablera sig på förvaltningarna.
Vallentunas måltidsverksamhet arbetar för att öka inköpen av svenska och lokala livsmedel. Under 2021 stod svenska livsmedel för 37,9 procent av inköpen, varav 4,1 procent är nötfärs från Vallentuna eller lokalproducerad tofu. Vallentuna kommun var under året en av fyra utvalda kommuner i den nationella satsningen Ett nytt recept för skolmåltiden. För att utveckla upphandling av hållbara livsmedel har kommunen arbetat med idén Vallentuna matmarknad. Matmarknaden öppnar upp för för mindre, lokala producenter och innovativa startup-företag att sälja sina produkter och tjänster till kommunen genom ett dynamiskt inköpssystem.
Skolmåltidens klimatpåverkan mäts i utsläpp per kilo livsmedel. Vallentunas utfall för 2021 på 1,9 kg CO2e (se nyckeltal) är i linje med medelvärdet för kommuner och regioner som använder samma system för uppföljning. Fortsatt arbete sker för att ytterligare sänka skolmåltidens klimatpåverkan genom att till exempel servera mer grönsaksrätter.
Invånarnas och företagens möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka
Konsumtionsfrågor adresseras indirekt gentemot kommuninvånare i olika sammanhang, såsom i kulturverksamhetens programutbud, i klimatfrågor och i avfallsarbetet. I läroplanerna för förskola, skola och gymnasium ingår mål för elevernas kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. I det nationella projektet Ett nytt recept för skolmåltiden har kommunen arbetat med att stärka skolmåltidens koppling till det pedagogiska uppdraget. Vallentuna kommun utvecklade och testade under året konceptet ExplorEAT, som handlar om att låta eleverna på flera olika sätt utforska och utveckla sina kunskaper om hållbar mat.
Miljömedvetenhet, kommunikation och utbildning
Kommunens egen miljöpåverkan ska minska
Förutsättningarna för att målet ska nås är till stor del på plats. Samtidigt har pandemin påverkat medarbetarnas vardag betydligt vilket gjort att flera verksamheter haft fokus på annat än miljöfrågorna. För att ha kvar en medvetenhet om miljön inom organisationen krävs både tydliga styrsignaler om att miljöarbetet är prioriterat och återkommande insatser för att främja medarbetarnas engagemang.
Intresset för miljöfrågor hos medarbetarna är påtagligt. Miljöombuden fyller viktiga funktioner i att starta upp och stödja miljöarbetet i sina respektive verksamheter. Det har varit blygsamt med aktiviteter för hela det interna nätverket under pandemiåren. Under året har två kommungemensamma träffar skett. En träff på våren med fokus på avfallsplanen och uppföljning av miljöarbetet. En träff på hösten med tema verksamhetsplanering och samarbete i gemensamma miljöaktiviteter.
I princip alla medarbetare har gjort kommunens miljöutbildning. Utbildningen ingår fortsatt i introduktionen av nya medarbetare. Personal på kulturförvaltningen och fritidsförvaltningen samt sommarjobbare utbildades under sommaren i naturvägledning.
Invånarnas och företagens möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka
Arbete pågår brett inom kommunens verksamheter som bidrar till en positiv utveckling mot målsättningen. Kommunikation om miljön är dock färskvara och kontinuerligt arbete krävs.
Strategiska miljöbedömningar av planer och program görs i planprocessen. Hållbarhets- och konsekvensbedömning som beaktar sociala och ekonomiska dimensioner arbetas fram i samband med fördjupad översiktsplan för Västra Vallentuna. Arbete pågår med hållbarhetsprogram i större projekt och hållbarhetsbedömningar för detaljplaner. En omfattande analys av ekosystemtjänster i kommunen har genomförts som underlag för bland annat fysisk planering. (Läs mer under inriktningen Natur och landskap).
En klimatanpassningsplan håller på att tas fram som underlag till att anpassa befintliga miljöer och som underlag för den fysiska planeringen. Arbete med att komplettera markanvisningsavtal med riktlinjer kring miljö har påbörjats. Samt en checklista för avfallshantering i planprocessen och framtagande av riktlinjer för hållbart byggande.
Den pedagogiska verksamheten med ledning av läroplanerna för förskola, skola och gymnasium är den kanske viktigaste nyckeln till ökad miljömedvetenhet i samhället. Läroplanerna har flera mål för elevernas kunskaper om och förståelse för natur, miljö och hållbar utveckling. Som ett första steg i att stötta pedagogerna har kommunens fritidshem ett särskilt miljöuppdrag. Miljöpaket, pedagogiska program med olika miljöteman för fritidshemmen, togs fram 2019 för att kunna användas löpande på fritids. Utvecklingsarbete pågår för att bredda de centrala förvaltningarnas insatser för att stödja det pedagogiska arbetet med lärande för hållbar utveckling. Under året har fokus legat på skolmåltiden. (Se avsnittet Hållbar konsumtion och upphandling).
Kommunens kulturverksamheter har goda möjligheter att öka allmänhetens kunskap och medvetenhet kring miljö och hållbar utveckling. De har även goda möjligheter att inspirera och skapa ett ökat intresse för dessa frågor. Den dagliga kulturverksamheten har med anpassningar upprätthållits i stor utsträckning trots coronapandemin. Under hösten har flera kulturarrangemang och projekt genomförts kopplade till miljö och klimat. Ett exempel är Vattenmannen & Speed med tema miljö och vatten. Ett annat exempel är Skapande skola-projekt för grundskolorna som samtliga under höstterminen direkt eller indirekt handlat om klimatfrågan. Under året har ett statligt finansierat projekt med dansgruppen Arkeolog 8 pågått. Kommunkoreografer har arbetat tillsammans med barn, unga och vuxna med olika perspektiv, händelser och projekt för att reflektera och inspirera till klimatomställning genom konstnärliga upplevelser.
I syfte att sprida kunskap om klimatfrågan och hållbara val medverkade kommunen under Klimatdagen i Kulturhuset i november. Dagen arrangerades av nätverket Klimatsmart Vallentuna. Kommunens energi- och klimatrådgivare var på plats för att svara på besökarnas frågor och boka rådgivningssamtal. Kommunen samlade in synpunkter om cykelvägar i kommunen och demonstrerade elcyklar. Vi presenterade skolmåltidsprojekt, kungjorde det vinnande bidraget i tävlingen under Skräpplockardagarna, samt marknadsförde besöksmål i Vallentuna för "hemester". Bok- och läsinspirerande medieskyltning har under året ordnats i biblioteket i syfte att sprida kunskap om tema klimat, miljö och hållbarhet ur olika synvinklar.
Kommunstyrelsen utsåg Linda Lönnqvist och Vallentuna REKO-ring till kommunens miljöstipendiat 2021. Stipendiaten har varit en drivkraft i att initiativet, som möjliggör för konsumenter att handla lokal mat i säsong direkt från odlaren eller tillverkaren, vuxit och spritts i länet med raketfart.
På vallentuna.se finns information om kommunens ambitioner och arbete med utgångspunkt i miljö- och klimatstrategin. Kommunens verksamheter är dock generellt sett ganska dåliga på att kommunicera sitt miljöarbete och dess resultat. Arbetssätt och kanaler för att spegla kommunens verksamhetsuppföljning kan med fördel utvecklas.