Vad är en koldoioxidbudget?
Enligt FN:s klimatpanel (ICPP) och klimatforskningen är det mängden växthusgaser i atmosfären som spelar roll för den globala uppvärmningen. I Parisavtalet slogs fast att utsläppen av växthusgaser ska begränsas, så att temperaturhöjningar håller sig under två grader, och allra helst begränsas till 1,5 grad. Den totala mängd koldioxid som kan släppas ut innan mängden växthusgaser i atmosfären leder till att den globala uppvärmningen överskrider en viss gräns kallas för koldioxidbudget.
Den globala klodioxidbudgeten kan sedan delas upp i delbudgetar på lands-, kommun- eller individnivå. Ett femtiotal regionala och eller kommunala koldioxid-budgetar har tagits fram, bland andra i Stockholms län.
Hur används en koldioxidbudget?
Koldioxidbudgeten används lite på samma sätt som en ekonomisk budget nämligen för att över tid planera och fördela medel och insatser så att budgeten inte spräcks. Vi behöver minska "utgifterna", det vill säga våra koldioxidutsläpp och även skapa en intäktssida i form av åtgärder som minskar koldioxidhalten i atmosfären exempelvis genom trädplantering eller produktion av biokol eller biogas.
Hur beräknas en koldioxidbudget?
Vid framtagande av en koldioxidbudget görs ett antal avvägningar. Man behöver till att börja med bestämma vilka utsläpp som tas med till exempel om endast koldioxid ska ingå eller om även andra växthusgaser såsom metan, lustgas inkluderas. Även frågan om utsläppens geografiska avgränsning behöver bestämmas liksom hur utsläppen ska fördelas mellan olika nivåer och territorier. Frågan handlar om bland annat världens totala utsläppsutrymme ska fördelas jämt över alla individer eller om vissa områden eller grupper som släppt ut mera historiskt ska ha en snävare budget framöver. Till sist behöver man även bestämma hur budgetutrymmet ska fördelas över tid.
Budgeten uttrycks ofta som en graf över tid med en procentuell minskning per år.
Stockholms läns koldioxidbudget
Stockholms läns koldioxidbudget utgår ifrån utsläppen som uppkommer inom länets geografiska område med tillägg för utsläpp från utrikes transporter baserat på de tankningar som sker i Sverige. För utrikes flyg har höghöjdseffekten av utsläppen även inkluderats. Vid fördelning av Sveriges totala utsläpp har historiska utsläpp beaktats. Enligt budgeten ska utsläppen 2020 och framåt följa en utsläppsminskningstakt på 16 procent per år så att nära noll uppnås kring år 2040.
Vallentunas koldioxidbudget
Vallentuna kommuns koldioxidbudget har beräknats så här:
• Den regionala koldioxidbudgeten om totalt 42 433 000 ton har delats med antalet invånare i länet. Det ger en budget om 17,4 ton per invånare i länet dvs. det är den mängd som varje invånare i snitt "har kvar" att släppa ut.
• Länets beting har brutits ned till kommunen utifrån invånarantal. Vallentuna kommuns invånare*17,4 ton ger en koldioxidbudget om 606 072 ton.
• Utsläppstakten har sedan beräknats med start 2020, då Vallentunas totala utsläpp enligt nationella emissionsdatabasens statistik var 89 670 ton.
• Resultatet blir att den utsläppstakt som krävs för att "ta slut" på kommunens budget om 606 072 ton koldioxid och nå utsläpp nära noll till år 2045 är avrundat uppåt) 13 procent per år för Vallentuna.
Åtgärder för att hålla budgeten
Att hålla sig inom koldioxidbudget för det geografiska området är en utmaning för alla kommuner i Sverige, då utsläppen behöver reduceras med minst omkring 12-16 procent årligen. Det krävs förändring inom många sektorer i samhället. Det område som idag orsakar störst utsläpp och där det går att nå effekt på kort tid är transportsektorn.
Transporter står för knappt 60 procent av koldioxidutsläppen i Vallentuna. Om alla resor och transporter skulle bytas ut mot förnybara alternativ - eldrivna och fossilberoende fordon, gång, cykel och kollektivtrafik - skulle utsläppen minska med 50 000 ton per år.
