Mål 11. Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara

Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen bestämmer hur mark skall användas och bebyggas inom kommunen. Kommunen har därmed en helt central roll för att uppnå alla delmålen under mål 11: säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder; tillgång till hållbara transportsystem; inkluderande och hållbar planering och förvaltning av bebyggelse; skydd av kultur- och naturarv; mildra negativa effekter av naturkatastrofer; städernas miljöpåverkan; säkra och inkluderande grönområden.

I enlighet med kommunplanen ska kommunen växa hållbart. Bostadsbyggandet ska ta hänsyn till miljön, kommunens egen miljöpåverkan ska minska och invånarnas och företagens möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka. Genom varierad bebyggelse och blandade upplåtelseformer skapas socialt hållbara bostadsområden. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning vägleder bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet och rör såväl miljömässig som social hållbarhet.

Plan- och bygglagen samt miljöbalken innehåller bestämmelser som styr arbetet med hållbar utveckling och den fysiska planeringen. Kommunens översiktsplan 2040 har en central funktion och adresserar förutom kommunens målsättningar även relevanta nationella och regionala mål. Energiplan, grönstrukturplan, blåplan och kulturmiljöprogram syftar till att ge ytterligare vägledning i samhällsplaneringen. Översiktsplan och detaljplaner omfattas av bestämmelser kring miljöbedömningar. Arbetet med att ta fram översiktsplaner och detaljplaner är därtill en demokratisk process. Kommunens planarbete väger samman allmänna och enskilda intressen för att nå en bra helhetslösning.

"I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer." - Plan- och bygglag (2010:900), 1 kap. 1 §

Vallentuna kommun har för den nya stadsdelen Kristineberg arbetat fram ett särskilt miljöprogram och hållit hållbarhetsdialoger med byggherrar, entreprenörer och andra berörda. Kommunen stärker hållbarhetsfrågorna i den fysiska planeringen genom att utveckla nya arbetsstöd och testa hållbarhetskonsekvensbedömningar. I detaljplaner tas hänsyn till bland annat fastighetsnära källsortering, grönytor, dagvattenhantering och trygghetsfrågor.

Kommunen ansvarar för förvaltning och utveckling av kommunens naturområden, parker, tätortsnära natur, gator och vägar samt trafiksäkerhet. Kommunen sköter nybyggnad, drift och underhåll av egna lokaler och fastigheter, såsom skolor. Kommunen arbetar med prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och livsmedelslagstiftningen.

Samhällsplanering är ett centralt verktyg som kan göra det lätt att göra rätt för miljön. Men kommunen bestämmer inte över hur invånarna väljer att leva sina liv. Kommunens arbete med information och rådgivning är viktigt för att underlätta för invånarna att göra medvetna val.

Situationen för målet

En stor majoritet av Sveriges befolkning bor i och runt städer och tätorter. Stadsutveckling medför sociala och miljömässiga utmaningar i form av bostadssegregation, bostadsbrist och ökad skuldsättning, hög byggtakt med risk för brister i planering och byggande, samt klimat- och miljöpåverkan.

Vallentuna är en storstadsnära och växande kommun. En klar majoritet av kommunens drygt 33 100 invånare bor i tätorter– nästan 85 procent, varav merparten i Vallentuna tätort. Det bor 93 invånare per kvadratkilometer. Det finns cirka 12 500 bostäder varav cirka 65 procent småhus. Kommunen förväntas öka med i snitt 790 personer per år från och med 2022.

Vallentuna har god balans mellan olika åldersgrupper med en medelålder på 38,7 år, och relativt låg andel trångboddhet. Den så kallade demografiska försörjningskvoten, som speglar antalet yngre och äldre i relation till antalet i åldern 20-64, är tillfredsställande. Försörjningskvoten pekar på relationen mellan utgifter för skola, vård och omsorg i förhållande till skattebasens storlek.

Luftkvaliteten är relativt god med låga halter luftföroreningar. Utmaningarna för Vallentuna rör främst klimat, resursnyttjande, avfall, vattenkvalitet och påverkan på naturmiljöer och grönstruktur (se mål 6, 12, 13 och 15).

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats